Lienshyttan, Slaggvarpet, Lokstallet 1093
Hyttdrift har förekommit här söder om sjön Lien mycket länge och exakt var den första hyttan var belägen går inte att fastställa. Kanske låg den under den stora slagghögen eller så har spåren efter den förintats vid uppförandet av senare anläggningar. Lindeshytta som den då hette, senare Lindshyttan, finns med i uppbördslängderna från 1540.
1789 erhöll Riddarhyttans Intressenter privilegium på ett järnmanufakturverk, som uppfördes vid Lindshyttan. Där framställdes bl.a. ämnesjärn, spik och kätting. Verket förstördes av en översvämning 1822. 1848 var en ny masugn färdig att tas i bruk. I samband med detta byggdes en regleringsdamm, Liendammen, en bit längre upp i ån. Något nytt manufakturverk byggdes inte utan endast en spiksmedja.
1895 genomgick Lindshyttan en ombyggnad. Driften upphörde 1959 och det var Skinnskattebergs bergslags sista hytta.
När driften var som störst sysselsattes 40 man. 13 000 ton tackjärn framställdes per år. Hyttan eldades med träkol. Varje dag åtgick kol från en mila för att smälta järnet. Man kan förstå att det krävdes mycket skog för att ha en hytta i bruk! Tackorna märktes med brukets stämpel och fraktades sedan med KURJ-järnvägen till bl.a. Karmansbo bruk.
I Riddarhyttan tar man av från riksväg 68 strax söder om kafé Lokstallet 1093. Håll sedan till vänster och kör ner mot ån så kommer du till Lienshyttan efter 200 meter.
Hyttpipan finns bevarad och kan besökas.
Under juli månad har Riddarhyttans Hembygds- och Intresseförening regelbundna visningar.
Malmbrytningen i Riddarhyttan medförde ökande transportbehov. Riddarhytte AB med sina gruvor, hyttor och sågverk var i stort behov av bättre fraktmöjligheter och 1879 byggde man järnväg från Riddarhyttan till Uttersberg. Där kunde man ansluta till den tidigare järnvägen mellan Uttersberg och Köping. 1911 köpte KUJ, Köping-Uttersbergs Järnvägar, sträckan Uttersberg-Riddarhyttan och den fick namnet KURJ. Järnvägen hade den ovanliga spårvidden 1093 mm, -varken normalspår eller vanligt svenskt smalspår.
Tackjärn från Lienshyttan fraktades till smedjorna i Karmansbo och Gisslarbo. Malm fraktades till Köping för omlastning. Tåget hade även persontrafik. 1952 övertog Statens Järnvägar KURJ-banan. Persontrafiken upphörde då. Det sista godståget på banan gick 1968.
Lokstallet i Ridddarhyttan är det enda lokstall som finns kvar efter Köping–Uttersberg–Riddarhyttans Järnväg. Det byggdes 1880–1881, ursprungligen med ett annat och lägre torn. Det nuvarande tornet, som man idag kan gå upp i och se vattentanken, kom till 1930. Framför lokstallet fanns vändskivan, där loken vändes för att kunna gå rättvända när de skulle dra tågen tillbaka till Köping. Sedermera byggdes ett nytt lokstall i andra änden av bangården och det gamla lokstallet tillbyggdes 1937 med en lägre del för bussuppställning. Sedan järnvägen lagts ned användes lokstallet som bussgarage (på senare år av Västmanlands lokaltrafik), men när större bussar sattes in blev det för litet och stod tomt en tid innan famljen Nordebring gjorde en omfattande upprustning och öppnade café och museum.
Lokstallet ligger alldeles invid riksvägen i Riddarhyttan.
I lokstallet finns en KURJ-utställning. Café Lokstallet 1093 är öppet på beställning. Tel. 070 237 58 09.
Intill Lienshyttan, på andra sidan ån, ligger den stora slagghögen.
Vid framställningen av järn bildades den typiska blågröna, glasiga, slaggstenen. Det är en restprodukt som bildades vid smältning av järnet i masugnen. Slaggen kunde tappas i formar för att sedan användas som byggnadssten. Den slagg som inte gjöts i formar transporterades upp på slagghögen. På räls drogs vagnar, kallade slagghundar, med slagg upp på högen.
Slagghögen är kanske den högsta här i Bergslagen. Den har varit ännu mycket högre men slagstenen har tagits härifrån för att användas vid anläggande av vägar. Numer skyddas dessa kulturmiljöer från exploatering. Besökaren får inte ta med slagg från högen.
Man kan gå upp på toppen och njuta av utsikten.
Parkera vid Lienshyttans masugn, se ovan. Promerera därifrån upp på slagghögen. Man passerar en privat tomt som ligger alldeles vid foten av slaggvarpen. Man är välkommen att gå över tomten.
Man kan även parkera vid Liens badplats och promenera ett par hundra meter söderut på stigen längs Forsåns västra sida. Det är skyltat från riksvägen till badplatsen.
