Kopparverket

Kopparverket är en unik industrihistorisk anläggning. Här har man renat och förädlat den koppar som brutits i gruvorna i trakten. Ett dammsystem och stora ytor kopparslagg är det som dominerar området idag. Vattenhjulen finns inte kvar men ruinerna vittnar om anläggningar intill dammarna. Ruiner från kolhus, vändrosthus och andra byggnader vittnar om anläggningens storlek och betydelse. Kopparboden, där man förvarade den dyrbara kopparn, med sina tjocka stenvägar finns bevarad.


Det mesta av den framställda kopparn eporterades men en del gick även till myntverket i Avesta där man präglade kopparmynt.

Kopparverket har inte alltid legat här. I äldre tider låg kopparverket längre uppströms i vattensystemet. Att kopparverket 1817 flyttades och byggdes upp just här beror på att man behövde vattenkraften längre upp i systemet för gruvornas drift. Namnet Nya Kopparverket används just för att det funnits äldre verk i trakten.


Kopparmalmen som förädlades i Nya Kopparverket bröts i Jacobs- och Östergruvorna på andra sidan Nedre Skärsjön. Malmen transportrades sedan på pråmar som roddes över sjön.

Förädlingen av kopparmalmen skedde i flera steg. Processerna syftade till att rena kopparmalmen från svavel, järn och andra föroreningar.


Östergruvans kopparfattiga malm i kombination med sjunkande pris på koppar ledde till att Nya Kopparverket lades ner 1873. Vid den tiden hade också anläggningen blivit föråldrad och produktionen inte tillräckligt effektiv.


Processerna vid kopparframställningen


Sedan malmen anlänt hit vidtog först kallrostningen. Den gjordes för att avlägsna främst svavel och järn. Rostningen tillgick så att man i rostbåsen lade in ved och ovanpå denna lades ett lager grovt slagen malm. Malmen varvades sedan med kolstybb. Rostningen gav upphov till en svavelhaltig, giftig, rök som var mycket ohälsosam - ett av dåtidens allvarliga hälsoproblem.


Nästa steg i processen var sulusmältningen, sulubruket. I suluugnen smältes malmen och koppar avskiljdes från övriga ämnen.

Vattendrivna blåsbälgar blåste in luft via ugnens botten. Som bränsle användes träkol. När godset smälte sjönk skärstenen till botten i ugnen och tappades i en sand och lerfodrad grop intill ugnen.  Järn och andra ämnen bildade slagg. Produkten som bildas vid smältningen kallas skärsten.


Skärstenen krossades i mindre bitar inför nästa process som var vändrostningen. Vändrosten bestod av flera murade bås. Rostningen skedde i flera steg.

I vändrostbåsen lades skärstenen på ett lager träkol och därunder ved. Efter rostningen slogs skärstenen i mindre bitar och lades sedan i nästa bås där processen upprepades.

Genom vändrostningen drev man ut kvarvarande svavel. Det färdigrostade verket bestod sedan i huvudsak av koppar- och järnoxider.


Rostbruket försiggick i råkopparhyttan. Där blandades rostverket med träkol och flussmedel. Vid smältningen reducerades kopparn medan skärstenens järnoxidföreningar bildade slagg. När rostverket smält kunde slaggen tappas ut för sig och den metalliska råkopparn för sig.


Den råkoppar som erhölls efter smältningen innehöll fortfarande runt 10% orenheter och var därför inte smidbar.


De sista resterna av föroreningar avlägsnades genom garningen. Råkopparstyckena bäddades in med träkol i en garmur. I garmuren fanns två gropar, härdar, som rymde ca 800 kg. Råkopparn smältes ned under stark bläster. Blåsmaskinen som drev de tre bälgarna står kvar än i dag. Genom garningen renades råkopparn från de sista resterna av järn och svavel.

Den färdiga kopparn tappades och gjöts i formar.

Koppartackorna var värdefulla och förvarades i kopparboden med sina mäktiga stenväggar och kraftiga dörr.

Hitta hit

Kopparverket ligger strax nordväst om Riddarhyttan. Från rv 68 åker du mot Riddarhyttanscentrum. Fortsätt genom byn. När du passerat byn, efter 500 meter, visar en vägskylt mot Kopparverket. Efter ytterligare 500 meter, på grusväg, är du framme.

Parkeringen är stor men grusvägen fram är tämligen gropig.

Information

Kopparverket som tidigare ägdes av stiftelsen Västmannaturism är numer i privat ägo.

Ingen information eller skyltning finns längre på platsen. Kopparboden är inte heller tillgänglig för besök. Bostadshusen nyttjas numer som privatbostad.

Stora mängder slagg täcker området.
Utlopp från en av hyttdammarna.
Kallrostgrop.
Blåsbälgarna vid garhyttan.
Kopparboden, där den färdiga kopparn förvarades.
Arbetarbostäder

GEOPARK RIDDARHYTTAN


 Geopark Riddarhyttan 2023

Senast ändrad 230108