Geopark Riddarhyttan
Bastnäs gruvfält

Bastnäs gruvfält

Gruvor och brytning

Bastnäs gruvfält är ett av världens mineralrikaste områden. Berggrunden bildades i en marin miljö med kraftig vulkanisk aktivitet. Detta skedde för nära 2 miljarder år sedan då vår del av världen var en del av den stora superkontinenten Pangea.


Flera av gruvorna, bl.a. Gamla Bastnäs och Sankt Göransgruvan, är från början koppargruvor. Järnmalm är dock den dominerande malmen även i Bastnäs. Stora Watthålsgruvan är den djupaste av gruvorna i Bastnäs och den som senast var i drift.


Bastnäs är välkänt bland geologer världen över. Dels för sin mineralrikedom men även för upptäckten av nya grundämnen.

Många mineralletare kommer hit för att göra fynd. I varphögarna kan man finna många olika mineral.

År 1803 kom de två herrarna, kemisten och vetenskapsmannen Jöns Jacob Berselius och brukspatron på Skinnskattebergs herrgård Wilhelm Hisinger, att upptäcka grundämnet cerium i mineralet cerit, tidigare kallat bastnäs tungsten, här i Bastnäs.

Några årtionden senare beskrev kemisten Carl Gustaf Mosander upptäckten av ytterligare ett nytt grundämne, lantan. Även lantan upptäcktes i cerit från Bastnäs.

Bastnäsit är ett ceriumhaltigt mineral som allra först hittades i Bastnäs och uppkallades efter fyndplatsen.

Bastnäs är typlokal för sex mineral, bastnäsit, cerit, lanthanit, ortit, törnebohmit och linneit.


I Ceritgruvan bröt man under 1800-talets senare hälft det ceriumhaltiga mineralet cerit. Totalt lär man ha brutit 200-300 ton cermalm. Vid seklets slut hade efterfrågan på cerium avtagit och brytningen upphörde. Under andra världskriget behövdes cerium till krigsindustrin och man utvann cerium i de kvarvarande varphögarna.


I området finns flera dagbrott samt två stollgångar. Den äldsta stollen är från 1700-talet. Den leder in till Kittelgruvan, Gamla Bastnäs. Gruvgången drevs från början genom tillmakning och sedan, längre in i berget, genom sprängning. Under krigsåren upptog man tillfälligt brytningen och utvann molybden i den gamla stollen.


Brytningen i Bastnäs skedde i olika perioder fram till slutet av 1800-talet då man lade mer driften.

I början på 1900-talet blev man återigen intresserad av malmen i Bastnäs. Man gjorde då Knuts schakt som var tänkt som ett centralt uppfordringssschakt. Istället för att uppfordra malmen genom schaktet kom man av olika anledningar att göra en stolle istället. Malmen utfordrades då genom denna, Bastnäs nya stolle, som kan besökas med guide.

Spelet, Haggruvehjulet och konsten

För att hålla gruvorna fria från vatten, men även för att uppfordra malmen, krävdes kraft. Pumparna vid Stora Vatthålsgruvan drevs längre tillbaka med hästvinda. Från ca 1870 togs vattenkraft från Haggruvehjulet. Ett vattenhjul som nyttjade vatten som kraftkälla.

Kraften leddes till Bastnäs via en stånggång, även benämnd konst. Den 1,3 kilometer långa konsten transporterade kraften till Bastnäs via en fram och återgående rörelse. Stånggången finns inte kvar idag men sträckningen är markerad i fält med rödförgade stolpar.


Gruvspelet  som byggdes runt 1860 är ett s.k. hakspel och bygger på Christopher Polhems teknik för kraftöverföring. Spelet omvandlade den inkommande kraften till att driva pumparna och uppfordra malmen. Hakspelet är inbyggt i ett spelhus.

Spelet och spelhuset ägs och förvaltas idag av Tekniska museet och finns fortfarande kvar att beses på sin ursprungliga plats.

Hitta hit

Strax norr om Riddarhyttan svänger man av mot Bäckegruvan. Efter en knapp kilometer visar en vägskylt mot Bastnäs gruvfält. Efter några kilometer längs grusvägen är du framme. En liten skylt "Bastnäs gruvfält" pekar in mot vänster.

Information

Geopark Riddarhyttan guidar i området. Se vidare under guidning.

Informationsskyltar finns i området och fler kommer att sättas upp framöver. En vandringsled är under framtagande.

Bastnäs nya stolle
I botten av Knuts schakt.
Spelhuset
Haggruvehjulets ruin.

 Geopark Riddarhyttan 2024

Senast ändrad 240524