Bastnäs gruvfält

Bastnäs gruvfält är ett av världens mineralrikaste områden. Berggrunden bildades i en marin miljö med kraftig vulkanisk aktivitet. Detta skedde för nära 2 miljarder år sedan då vår del av världen var en del av den stora superkontinenten Pangea.


Gruvorna i Bastnäs nämns i skrift första gången 1692. Från början bröts koppar i Gamla Bastnäs och i Sankt Göransgruvan, senare kom man även att bryta järnmalm, i bl.a. Stora Vatthålsgruvan. Mineralrikedomen i området är stor och i varphögarna kan man finna över 40 olika mineral.


Bastnäs är välkänt över hela världen. Dels för sin mineralrikedom men även för upptäckten av nya grundämnen. 

År 1803 kom de två vetenskapsmännen, kemisten Jöns Jacob Berselius och brukspatron på Skinnskattebergs herrgård Wilhelm Hisinger, att upptäcka grundämnet cerium i mineralet cerit, tidigare kallat bastnäs tungsten.

Bastnäsit är ett annat ceriumhaltigt mineral som allra först hittades i Bastnäs och uppkallades efter fyndplatsen. 

Några årtionden senare beskrev kemisten Carl Gustaf Mosander upptäkten av ytterligare ett nytt grundämne, lantan. Även lantan upptäcktes i cerit från Bastnäs.

Bastnäs är typlokal för sex mineral, bastnäsit, cerit, lanthanit, ortit, törnebohmit och linneit.


I Ceritgruvan bröt man 4 500 ton ceriummalm mellan 1875 och 1888. Därefter avtog efterfrågan på cerium och brytningen minskade kraftigt. Under andra världskriget behövdes cerium till krigsindustrin och man utvann cerium ur de kvarvarande varphögarna.


I området finns flera dagbrott samt två stollgångar. Den äldsta stollen är från 1700-talet. Den leder in till Kittelgruvan, Gamla Bastnäs. Gruvgången drevs från början genom tillmakning och sedan, längre in i berget, genom sprängning. Under krigsåren upptog man tillfälligt brytningen och utvann molybden i den gamla stollen.


Brytningen i Bastnäs skedde i olika perioder fram till slutet av 1800-talet då man lade mer driften.

Runt 1920 blev man återigen intresserad av malmen i Bastnäs. Man gjorde då Knuts schakt som var tänkt som ett centralt uppfordringssschakt. Istället för att uppfordra malmen genom schaktet kam man av olika anledningar att göra en stolle istället. Malmen utfordrades då genom denna, Bastnäs nya stolle, som kan besökas med guide.

Spelhuset, Haggruvehjulet och konsten

För att hålla gruvorna fria från vatten, men även för att uppfordra malmen, krävdes kraft. Pumparna vid Stora Vatthålsgruvan drevs längre tillbaka med hästvinda. Från ca 1870 togs vattenkraft från Haggruvehjulet. Ett vattenhjul som nyttjade vatten som kraftkälla.

Kraften leddes till Bastnäs via en stånggång, även benämnd konst. Den 1,3 kilometer långa konsten transporterade kraften till Bastnäs via en fram och återgående rörelse. Stånggången finns inte kvar idag men sträckningen är bitvis markerad ifält med rödförgade stolpar och stenar.


Ett hakspel, av en typ som uppfunnits av Christopher Polhem, omvandlade sedan den överförda kraften till att driva pumparna och uppfodra malmen. Hakspelet är inbyggt i ett s.k. spelhus.

Spelhuset ägs idag av Tekniska museet och finns fortfarande kvar att beses på sin ursprungliga plats.

Hitta hit

Strax norr om Riddarhyttan svänger man av mot Bäckegruvan. Efter en knapp kilometer visar en vägskylt mot Bastnäs gruvfält. Efter några kilometer längs grusvägen är du framme. En liten skylt "Bastnäs gruvfält" pekar in mot vänster.

Information

Geopark Riddarhyttan guidar i området. Se vidare under guidning.

Uppsättning av informtionsskyltar pågår. En vandingsled längs den forna stånggången är under framtagande.

Bastnäs nya stolle
I botten av Knuts schakt.
Spelhuset
Haggruvehjulets ruin.

GEOPARK RIDDARHYTTAN


 Geopark Riddarhyttan 2023

Senast ändrad 230108