Lienshyttan, Slaggvarpen och Lokstallet 1093

 

Lienshyttan, Slaggvarpen och Lokstallet 1093

 

 

Lienshyttan

 

Hyttdrift har förekommit här mycket länge och var den första hyttan var belägen går inte att fastställa. Kanske låg den under den stora slagghögen eller så har spåren efter den förintats vid uppförandet av senare anläggningar. Lindeshytta som den då hette, senare Lindshyttan, finns med i uppbördslängderna från 1540.

 

1789 erhöll Riddarhyttans Intressenter privilegium på ett järnmanufakturverk, som uppfördes vid Lindshyttan. Där framställdes bl.a. ämnesjärn, spik och kätting. Verket förstördes av en översvämning 1822. 1848 var en ny masugn färdig att tas i bruk. I samband med detta byggdes en regleringsdamm, Liendammen, en bit längre upp i ån. Något nytt manufakturverk byggdes inte utan endast en spiksmedja.

 

1895 genomgick Lindshyttan en ombyggnad. Driften upphörde 1959 och det var Skinnskattebergs bergslags sista hytta.

 

När driften var som störst sysselsattes 40 man. 13 000 ton tackjärn framställdes per år. Hyttan eldades med träkol. Varje dag åtgick kol från en mila att smälta järnet. Man kan förstå att det krävdes mycket skog för att ha en hytta i bruk! Tackorna märktes med brukets stämpel och fraktades sedan med KURJ-järnvägen till bl.a. Karmansbo bruk.

 

Hyttpipan finns bevarad och kan besökas. Den visas regelbundet vid guidningar under sommaren. Riddarhyttans Hembygds- och Intresseförening sköter guidningarna.

 

 

Hitta hit

I Riddarhyttan tar man av från riksväg 68 strax söder om kafé Lokstallet 1093. Håll sedan till vänster och kör ner mot ån så kommer du till Lienshyttan efter 200 meter.

 

 

Guidning

Visning av hyttpipan sker varje onsdag under juli kl. 18.00.

 

 

Slaggvarpen

 

Intill Lienshyttan, på andra sidan ån, ligger den stora slagghögen. Vid framställningen av järn bildades den typiska blågröna slaggstenen som en restprodukt. Slagghögen har en imponerande storlek. Det är möjligt att gå upp på toppen och njuta av utsikten.

 

 

Hitta hit

Parkera vid Lienshyttan, se ovan. Man passerar en privat tomt som ligger alldeles vid foten av slaggvarpen.

 

Alternativt parkera vid Liens badplats och promenera ett par hundra meter söderut på stigen längs Forsån västra sida. Det är skyltat från riksvägen till badplatsen.

 

 

Lokstallet 1093

 

Malmbrytningen i Riddarhyttan medförde ökande transportbehov. Riddarhytte AB med sina gruvor, hyttor och sågverk var i stort behov av bättre fraktmöjligheter och 1879 byggde man järnväg från Riddarhyttan till Uttersberg. Där kunde man ansluta till den tidigare järnvägen mellan Uttersberg och Köping. 1911 köpte KUJ, Köping-Uttersbergs Järnvägar, sträckan Uttersberg-Riddarhyttan och den fick namnet KURJ. Järnvägen hade den ovanliga spårvidden 1093 mm, -varken normalspår eller vanligt svenskt smalspår.

 

Tackjärn från Lienshyttan fraktades till smedjorna i Karmansbo och Gisslarbo. Malm fraktades till Köping för omlastning. Tåget hade även persontrafik. 1952 övertog Statens Järnvägar KURJ-banan. Persontrafiken upphörde då. Det sista godståget på banan gick 1968.

 

Lokstallet i Ridddarhyttan är det enda lokstall som finns kvar efter Köping–Uttersberg–Riddarhyttans Järnväg. Det byggdes 1880–1881, ursprungligen med ett annat och lägre torn. Det nuvarande tornet, som man idag kan gå upp i och se vattentanken, kom till 1930. Framför lokstallet fanns vändskivan, där loken vändes för att kunna gå rättvända när de skulle dra tågen tillbaka till Köping. Sedermera byggdes ett nytt lokstall i andra änden av bangården och det gamla lokstallet tillbyggdes 1937 med en lägre del för bussuppställning. Sedan järnvägen lagts ned användes lokstallet som bussgarage (på senare år av Västmanlands lokaltrafik), men när större bussar sattes in blev det för litet och stod tomt en tid innan upprustningen och ombyggnaden till kafé påbörjades.

 

Café Lokstallet 1093 är öppet på beställning.

Tel. 0222-132 90.

 

 

Hitta hit

Lokstallet ligger alldeles invid riksvägen i Riddarhyttan.

 

 

 

Lienshyttan
Lienshyttan, 1940-talet. Foto Evert Jansson
Masugnen, utslagsplatsen. 1940-talet. Foto Evert Jansson.
Slaggvarpen i vinterskrud
Järnstämpel från Lienshyttan