Hyttruiner


Hyttruiner


I trakten runt Riddarhyttan har det genom århundraden funnit hyttor på många olika platser. Hyttorna anlades där det fanns tillgång på vatten och skog och, förstås, malm. Av de flesta av hyttorna återstår bara rester  i form av slagg och kolstybb. Av några finns ruiner kvar och i Geoparken beskrivs speciellt 4 av dessa hyttruiner, Korphyttan, Skilå övre och nedre hytta samt Glifså hytta.


Lindshyttan, senare kallad Lienshyttan, lyfts fram som ett eget besöksmål.

Hyttpipan finns där kvar att beskåda såsom den såg ut senast den var i bruk.



Skilå övre och nedre hytta

Skilå nedre hytta är den äldsta av Skilåhyttorna. Hyttan anlades på 1400 eller början av 1500-talet. Nedre delen av masugnspipan bestod av en åttkantig ugn uppmurad av natursten. Ruinerna av denna finns bevarad.

Hyttan lades ner i början på 1600-talet.


1616 inköptes Skilå hemman av bergsfogden Jacob Urbansson. Han sålde sedan hemmanet till brodern Hans Urbanus som byggde upp Skilå bruk.

Skilå övre hytta var färdigt att tas i bruk 1653. I samband med hyttan anlades även Skildammen och man byggde en del bostäder.


I en avhandling om ”Riddarhyttans i Västmanland grufvor och bruk 1799” beskrivs masugnens uppbyggnad och konstruktion. Där beskrivs ocskså en del av processen enligt följande; man sammansmälter 1,497 kg tackjärn/dygn och till det åtgick 4,491 kg malm/rostad, 477 kg kalk/limsten samt 8,25 kbm träkol . Malmen till hyttan kom från Bäcka, Skärsjö och Bastnäs gruvor.


Skilå övre hytta lades ner 1802. Hyttruinen finns bevarad. Grunder finns efter kolhus, malmförråd och järnbod.


Nytt!

Våren 2018 har ruinerna efter Skilå Nedre hytta skadats svårt. Det har skett i samband med att man släppt på stora vattenmängder från Haraldsjön. Ännu har inte skadorna beskrivits men Föreningen Geocentrums Vänner kommer att informera när vi vet mer om detta.



Glifså hytta

Vid Glifsån, 1 km från sjön Norrmogens nortvästra ände låg Glifså hytta. Här framställdes tackjärn och Oluf på Glifsån var 1558 socknens näst störste skattebetalare.

Hyttan var i bruk åtminstone från 1500-talet till år 1775 då driften koncentrerades till Allmänningbo hytta.


Området har nyligen röjts och man ser den rundbyggda hyttväggen väl. Slaggrester finns men stora mängder har tidigare fraktats härifrån för att användas till fyllnadsändamål.



Korphyttan

Korphyttan kan vara traktens äldsta kända hytta. Namnets härkomst är oklart men det skulle kunna vara så att Biskop Bene Henrici Korp, biskop i Västerås 1383-1394, anlade hyttan. Korphyttan omtalas dock för första gången i 1552 års jordebok. Den sista blåsningen tros ha utförts på 1690-talet. På 1696 år karta redovisas nämnligen en gamma hytta vilket tyder på att hyttdriften vid den tiden varit nedlagd.


Ruinen efter masugnspipan är bevarad. Även resterna av en stengrund som kan ha varit en järnbod finns bevarad.

Slaggrester finns också inom området.


Nordöst respektive öster om de båda hyttlämningarna ligger rester av den övergivna gårdstomten efter hemmanet Korphyttan. Här finns rester av två husgrunder, en jordkällare samt igenväxande inägomark. Gården brukades fram till omkring 1950.


OBS! Vägen mot Korphyttan är numer försedd med vägbom.

Det är drygt en halv kilometers promenad fram till hyttruinen.